.

Idag tyckte Danne att han skulle ta mitt pass när vi var i Tyskland. Jag trodde han drev med mig, men sen tyckte han att han faktiskt var seriös, och att han inte vill lämna mig kvar där, så det kanske vore bäst ifall jag skulle tappa bort det. Ska jag vara ärlig så har jag tänkt exakt samma tanke. Att ge mitt pass till honom under resan alltså. För det skulle faktiskt suga big time om jag tappar bort mitt pass när jag är i Tyskland.

Jag förstår inte hur jag lyckas. Jag försöker sätta alla saker på samma ställe, ha rutiner, inte ha så mkt saker, hålla koll. Men även om jag försöker så lyckas jag nog inte.
Jag har ju bett min lärare i grafisk att ha min ide-design-bok eftersom jag inte haft nyckeln till mitt skåp sedan skolan börjat. I tisdags hade jag äntligen köpt nytt lås, och jag var rätt glad att faktiskt kunna ha min egen bok haha :D hmm jonä, redan igår var min nyckel borta så jag var tvungen att be henne ta den tillbaks efter en natt i mitt eget skåp. Men jag hittade den senare på min matta, hur min skåpnyckeln kommit på mattan är ju en annan fråga. Och mina "nu ska jag sätta den så jag hittar den". Baahh, tror ni jag hittade min nyckel idag ? :D neej, för den var ju i en speciell ficka, så jag skulle hitta den. Lite senare innan lunch upptäckte jag att min kamera inte hade blivit uppsamlad av läraren så jag satte den i min ficka, för jag kunde ju inte sätta den på ngt besvärligt ställe - jag ville ju hitta den. Efter lunchen hade jag totalt glömt bort allt som hade med kamera att göra och jag kom sedan på det när jag såg hennes dörr. Men då var ju allt minne om att kameran är i min fick aborta, och jag får ju panik över tanken att jag kanske slarvat bort kameran. Efter hysterispring till nedre våningen så hittade jag den sedan i min ficka. Pinsamt. När jag sedan skulle hem från skolan, så kunde jag inte hitta min mössa. Och jag trodde stenhårt på att Emil & Philip hade tagit den för att jävlas. Men se nej, efter två varv i hela skolan så hittade jag den ööh, under "disken" i cafeterian. Brevid min tröja. Skulle aldrig tänkt på att leta där om jag inte i misstag skulle sett min tröja, som jag faktiskt TYVÄRR hade glömt att jag ens hade tagit på mig på morgonen. Där låg den helt bortglömd och övergiven. Tillsammans med min älskade mössa.
Dethär måste ju verkligen få ett slut ! ;S jag kan inte fortsätta leva på dethär sättet. Allt jag håller i mina händer försvinner. Jag förstår inte. Jag tror stenhårt på att jag kommer bli en av idioterna som glömmer sina barn på biltaket och kör iväg när de handlat, eller lämnar dom på parkeringen, eller lekplatsen. Näe, men allvarligt. Om mitt minne är såhär nu. Jag menar, tänk vilken virr-panna jag kommer vara när jag blir gammal :D uueeff, inte najs att tänka på, haha jag är senil redan som 18åring.