.

Idag hade jag väl helt andra planer än att sitta hemma, inte kunna tänka på ngt annat. Det skulle ju bli en sån jävla bra dag. Första gången jag ens orkat tänka ut ngt speciellt, och så händer dethär, och jag orkar inte se ngn, inte prata, inte äta, ingenting fan. Jag förstår inte varför jag reagerade på dethär sättet. Innan irriterade jag ju mig bara på allting. Onödiga saker ja, men ändå. Massa jävla onödigt tjafs. Jag erkänner väl att jag kanske tänkte på att allt skulle vara mkt bättre om vi bara gjorde slut. Men guess what - det blev inte det. Nu inser jag att jag faktiskt skiter i allt annat. Det var bara jag som inte var redo att gå från 0-100. Just nu är jag väl på 99. Och nej, du har inte tvingat mig till nånting. Jag kanske inte skulle gjort det om du inte sa det, men jag gjorde det till slut för att jag ville. Inte för att du sa det. Bara jag som var så omogen att jag inte insåg det. Men jag inser det nu. Jag vill inte gå tillbaks till mitt gamla liv. Även om jag för ngn dag sedan bara dog att få göra vadfan jag ville. Men är det inte så, när man vet att ngt är "förbjudet" så är tjusningen att göra det bara ännu större. Nu kan jag i princip göra vad fan jag vill. Ändå gör jag inte det. Jag sitter hemma, kan knappt äta, saknar och har faktiskt ingen lust att göra nånting. Ska jag göra saken ännu värre ? .. Idag är det exakt en månad sedan som jag träffade honom. Han. Den underbara killen som fick mig att glömma killen som jag varit kär i i ett år. Jag kollade inte ens på nån annan kille för jag gillade honom. Där kommer han, allt han behövde göra var att le lite, säga myycket mööjligt, skratta & skriva sms på kvällen så var jag fast. Glömde ***** direkt, efter andra gången vi träffades hade jag NOLL känslor kvar ! Fick 5 gånger känslor för Isse istället. Vad fan var det bra för ? .. Så jävla onödigt. Jag fattar ju att jag måste gå ut, vara med kompisar, för att lyckas glömma. Vill jag ens glömma ? .. Men jag har faktiskt ingen jävla lust. Jag vill inte åka till Spanien heller. Jag vill ingenting. Haha, tjejen som inte kan sitta hemma ensam en enda dag - nu helt plötsligt .. vill jag inget annat. Jag känner mig bara som en patetisk varelse. Kan inte bara Alexandra komma hem, NU ! .. <3